Klimatkrisens språk
”Förra gången var vi lite mer optimistiska om hur hushållens konsumtion skulle utvecklas. Vi tänkte att det skulle ta mera fart från början av året.”
Citat av Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, i SVT Rapport onsdag 19 juni 2024, i ett inslag om att lågkonjunkturen håller i sig.
Mellan raderna
Det outsagda i citatet ovan:
”Jag känner optimism inför konsumtion eftersom jag inrättar en modell där vi inte tar hänsyn till att de svenska konsumtionsbaserade utsläppen idag är åtta gånger högre än de kan vara för att vi ska klara Parisavtalets målsättning om att undvika de allra värsta samhällsskadorna som uppstår av växthuseffekten. På det sättet kan vi undvika att prata om vilken konsumtion som både kan leda till ökad sysselsättning och minskade negativa effekter på människor och miljö. Istället kan vi dra all konsumtion över en kam och associera den med positiva värden, vilket gör att klimatkrisens orsaker inte beskrivs som sådana, vilket i sin tur gör att vi kan låtsas som att en positiv effekt i en ände av den ekonomiska modellen inte har en negativ effekt i en annan ände.”
Ett annat språk
”Vi ser tack och lov att hushållens konsumtion går ner, i linje med det mål om minskade konsumtionsutsläpp som riksdagens partier har formulerat. Det sätter ljuset på behovet av att komma igång med strukturomvandlingar på arbetsmarknaden.”
Konjunkturinstitutets prognoschef i en annan verklighet
Mellan raderna
Det outsagda i citatet ovan:
”Konsumtion har inget egenvärde. Konsumtion är ett medel för att uppfylla ett behov – till exempel en skruvmejsel för att sätta upp en hylla. Vi lever idag i en värld med ojämnt fördelade överflöd, där de med gott om resurser kan konsumera på ett sätt som skadar deras omgivning. De svenska konsumtionsbaserade utsläppen ligger idag på över åtta ton per person och år, men för att klara Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning behöver de ligga på ett ton. Vi behöver därför minska vår konsumtion och förändra vad vi konsumerar. Det kommer att leda till att färre människor jobbar i vissa sektorer i framtiden, till exempel med att sälja och transportera prylar. På ett eller annat sätt behöver vi ge de människorna stöd i överflyttningen till ett nytt jobb i en mer hållbar sektor. Alla lösningar för hur det ska gå till är inte färdiga än, men genom att sätta ord på att detta är en av överkonsumtionens skuggsidor kan vi åtminstone börja angripa problemet istället för att skjuta det framför oss.”