Näringslivets språknämnd, uttalande nr 73.
Bioekonomi / nekroekonomi

Bakgrund
Det senaste årtiondet har begreppet bioekonomi blivit vanligt för att beteckna ekonomisk verksamhet som bygger på nyttjande av levande organismer, till exempel från skogen, havet eller jordbruket. I Sverige pratar man oftast om skogen.

Förledet bio- kommer från grekiskans bios, som betyder liv. Bioekonomi syftar till livets ekonomi, en ekonomi som har med livet att göra. Eller hushållning av livet, eftersom ekonomi kommer av grekiskans oikonomía, hushållning.

En anmälan har kommit in från en grupp växter, djur och svampar.

Bedömning
Näringslivets språknämnd har vid en granskning funnit att användningen av bioekonomi i flera fall är vilseledande. Det har visat sig att en stor del av skogssektorns ekonomiska aktiviteter inte är förknippade med att livet främjas, utan att det utarmas.

Sektorn domineras av ett kalhyggesbruk som medför förstörda livsmiljöer. Artrikedomen minskar, trädplantering tar vid; biologisk enfald skapas i stället för biologisk mångfald. Utvecklingen för miljömålet levande skogar är negativ.

Särdraget hos en stor del av det skogliga näringslivet är att det förstör liv, och sprider död. Att kalla detta bioekonomi är som att kalla greve Dracula för blodgivare.

Rekommendation
Näringslivets språknämnd rekommenderar att i normalfallet ersätta ordet bioekonomi med nekroekonomi. Förledet nekro- har betydelsen sammanhängande med döda, från grekiskans nekrós, död kropp.

Exempel:

”Visionen för nekroekonomistrategin är; Vi bidrar till ett välmående fossilfritt samhälle, genom en hållbar nekroekonomi.”

”Vi tror att en viktig del av lösningen är en växande nekroekonomi som tryggar jobb, välfärd och dödskraft för hela Sverige.”

Fotnot
För en djupare diskursanalys av begreppet bioekonomi och dess implicita problemformuleringar rekommenderas: Bioekonomi – problem eller lösning för den svenska skogen? (Linnéa Rohlin, SLU, 2019)